Avsnitt 9 i Hjärnambassadens ”Tänkarskola för beslutsfattare” är också del 2 av 4 i en miniserie om stress. De två första delarna går igenom kroppens två stressystem och de biologiska effekterna i kroppen av stress. De två avslutande delarna handlar om effekterna av stress på de kognitiva funktionerna.

*****

I förra avsnittet gick jag igenom amygdala, hypothalamus och System 1:

1) Sympatiska nervsystemet ——> Binjurar ——> Nordrenalin/Adrenalin

I det här avsnittet går jag igenom System 2:

2) Hypofysen ——> Binjurar ——> Kortisol

Dessutom tar jag upp stressrelaterade symptom och sjukdomar.

System 2 – start

System 2 startar precis som System 1 med att amygdala aktiverar hypothalamus.

I stressreaktionen i vårt tidigare exempel med den skällande hunden är då:

Steg 1) Amygdala aktiveras.

Steg 2) Amygdala (alarmsignal) ——> aktiverar ——> Hypothalamus.

HPA-axeln

HPA är en engelsk förkortning som står för Hypothalamus – Pituitary gland (hypofysen) – Adrenal glands (binjurarna).

Hypothalamus och binjurarna känner vi igen från del 1, och då nämnde jag också kort körteln i hjärnan som heter hypofysen. Den är i princip ihopvuxen med delar av hypothalamus.

Bild CC: Patrick J. Lynch, medical illustrator

Själva ”axeln” innebär att hypothalamus via ett hormon aktiverar hypofysen, som i sin tur genom ett annat hormon (via blodet) aktiverar binjurarna att frisläppa hormonet kortisol. Det handlar alltså om en rent hormonell väg – till skillnad från System 1, som ju förmedlas via sympatiska nervsystemet.

I vår stressreaktion med hunden är:

Steg 3) Hypothalamus ——> aktiverar via ett hormon ——> Hypofysen

Steg 4) Hypofysen ——> aktiverar via ett hormon i blodet ——> Binjurarna

Steg 5) Binjurarna frisätter hormonet kortisol.

Som de flesta systemen i kroppen har även HPA-axeln en mycket viktig feedback-reglering, som bromsar aktiviteten i axeln om kortisolhalten i blodet blir för hög (de långa bakåtgående pilarna i bilden ovan).

Under normala omständigheter är feedback-regleringen finjusterad, men vid långvarig stress blir hela HPA-axeln utmattad och regleringen fungerar sämre. En ”utbränd” HPA-axel är ett farligt tillstånd.

Kortisol

Två viktiga funktioner för hormonet kortisol är:

1) Att styra dygnsrytmen (den cirkadiska rytmen). Koncentrationen av kortisol i blodet är normalt sett högst på morgonen före uppvaknandet och lägst vid midnatt. En högre kortisolnivå verkar aktiverande och gör oss mer vakna, medan en lägre nivå istället sänker aktiviteten i kroppen och förbereder oss för nattsömn.

2) Att förmedla livsnödvändiga stressreaktioner i kroppen genom att svara på HPA -axelns aktivitet.

De flesta kroppsceller har receptorer (mottagare) för kortisol, och hormonet har därför en allmän påverkan på hela kroppen – även på hjärnan, som vi ska se i kommande avsnitt om kognitiv stress.

Kortisol och stress

En av huvuduppgifterna för kortisol vid stress är att snabbt mobilisera energi, framförallt i form av blodsocker (glukos) och fria fettsyror i blodet.

Kortisol samverkar vid stress med sympatiska nervsystemet för att försätta kroppen i s.k. ”arousal”, vilket kan översättas med att vi blir alerta och extra ”taggade”.

Vid akut stress har kortisol också en stimulerande effekt på immunsystemet – bl.a. genom att hämma inflammationer och allergier. Men vid kronisk stress får kortisol istället en negativ effekt på immunsystemet.

Varningssignaler vid långvarig stress

Följande symptom är vanliga vid långvarig stress och utgör risk för utmattningssyndrom (”utbrändhet”). Ju fler samtidiga symptom desto allvarligare. Många av symptomen hör ihop med långvarigt förhöjd aktivitet i både sympatiska nervsystemet och HPA-axeln.

• Hjärtklappning
• Förhöjt blodtryck
• Mag/tarmproblem
• Värk i kroppen/muskelsmärtor
• Sömnstörningar: insomningssvårigheter, många uppvaknanden per natt
• Trötthet/dåsighet dagtid
• Brist på energi
• Nedstämdhet/depression
• Ångest – ofta generaliserad (s.k. GAD – Generalized Anxiety Disorder)
• Huvudvärk
• Panikattacker
• Yrsel
• Ljudkänslighet
• Svårigheter att varva ner och slappna av
• Svårigheter att koncentrera sig
• Svårigheter att planera och att genomföra uppgjorda planer
• Motivationsbrist
• Minnesstörningar
• Undvikande av sociala kontakter
• Lättirriterad, emotionellt instabil

Exempel på allvarliga sjukdomstillstånd som kan uppstå:

• Kroniskt förhöjt blodtryck (hypertoni)
• Ateroskleros (”åderförkalkning”)
• Hjärtinfarkt
• Diabetes typ 2 (insulinresistens)

En av förklaringarna till varför så många symptom och sjukdomar är relaterade till kronisk stress har att göra med den allmänna utbredningen av kortisolreceptorer i kroppens olika organ. Eftersom vi som enskilda individer har olika ”svaga punkter” där symptomen först uppträder, ger kronisk stress ofta upphov till en brokig symptomflora som ibland kan vara svårtolkad.

Viktigt att få utlopp för den kroppsliga stressen!

Med bakgrund i genomgången i det här och förra avsnittet – om de biologiska effekterna av stress – är det tydligt att kroppen vid en akut stressreaktion försätts i ett starkt uppladdat tillstånd. I vår situation med hunden är det sannolikt att någon form av urladdning kommer att ske – antingen springer vi eller så får vi på något sätt kämpa mot hunden.

Som jag skrev i förra avsnittet är akut stress att betrakta som något neutralt och våra stressystem är väl designade för kortvarig stress följt av återhämtning. Det är alltså inte farligt för kroppen att kortvarigt ladda upp och sedan få utlopp för uppladdningen. Det är däremot skadligt på sikt att inte få möjlighet att fysiskt ladda ur kroppen, och därefter få en välbehövlig återhämtning.

Ett problem är dock att stressorerna i dagens samhälle oftast är abstrakta och av psykosocial typ (ekonomi, arbetsprestationer, relationer), samtidigt som vi sällan har möjlighet att få omedelbart fysiskt utlopp för den kroppsliga uppladdningen inom ramen för vad som är socialt acceptabelt. Det är då stor risk att stresstillståndet övergår till att bli kroniskt.

I samband med stress i privatlivet, eller direkt efter en stressfylld arbetsdag, är det därför extra hälsosamt att göra något fysiskt: springa, sporta eller bara gå ut och gräva i trädgården. Musklerna får arbeta, den ökade mängden energi i blodet används och kroppen får bli lite utmattad, som en förberedelse för den mycket viktiga mentala och fysiologiska återhämtningsfasen.

På en modern arbetsplats, med insikt i hur stress fungerar, bör man därför på liknande sätt ge möjligheten att under arbetstid få kort men effektivt fysiskt utlopp för stressen. Det kan t.ex. vara ett särskilt inordnat rum med följande möjligheter:

• Löpning (löpband).
• Muskelarbete (enkel gymutrustning med vikter).
• Boxning (boxningssäck).
• Ostört skrikande (ljudisolerat rum).

Den sista punkten är inget skämt. Det är förlösande att kort få skrika ut sin stress och frustration, utan att det får några sociala konsekvenser. Det förekom antagligen ett och annat stressutlöst vrål ”på savannen” 🙂

Avslutning

Detta har varit en förenklad sammanfattning av det andra av de två huvudsakliga stressystemen i kroppen – det som förmedlas via HPA-axeln.

2) Amygdala ——> Hypothalamus ——> Hypofysen ——> Binjurar ——> Kortisol

Lägger vi ihop de två systemen kan alltså kroppens biologiska reaktioner vid stress förenklat sammanfattas så här:

Amygdala ——> Hypothalamus ——>

1) Sympatiska nervsystemet ——>Binjurar——> Noradrenalin/Adrenalin
2) Hypofysen ——> Binjurar ——> Kortisol

I de avslutande två delarna av denna miniserie om stress kommer jag att förklara bakgrunden till några av de kognitiva effekterna av akut och kronisk stress, alltså effekter på hjärnans funktioner som t.ex. uppmärksamhet, minne och beslutsfattande.

Till sist ger jag samma TV-tips som i förra avsnittet: SVT:s ”Din hjärna” om stress.

*****

Tack för uppmärksamheten!